Amiga tribute

En amiga tribute av Eric Schwartz med end-musiken från Portal.

Uppdatering: Vattkoppor

För andra gången säger dagis att något av barnen har vattkoppor fast det inte är sant.

Den här gången hade Pontus något som kallas Höstblåsor (hand-, fot- och munsjuka), inte vattkoppor.


Här är ett utdrag från vårdguiden:

Höstblåsor är en virusinfektion som är vanlig bland barn upp till tio år. Vuxna kan få höstblåsor men det är ovanligt. Blåsorna sitter i munnen, och ibland på händer och fötter. Sjukdomen är ofarlig och går över efter ungefär en vecka.

Höstblåsor orsakas av ett virus som heter coxsackievirus. Du blir smittad när du kommer i kontakt med andra som bär smittan. Viruset sprids via näsa, svalg och blåsor. Smitta kan också föras vidare via avföring. Har du en gång blivit smittad är du som regel immun, motståndskraftig, mot viruset. Det är därför som sjukdomen främst förekommer hos barn.
Kärt barn har många namn, höstblåsor kallas även höstsjuka eller enterovirus. Ibland kallas den också hand-, fot- och munsjuka vilket kan göra att den helt felaktigt blandas ihop med mul- och klövsjuka. Höstblåsor har inget med denna sjukdom att göra.

Symtom

Blåsor bildas i mun och svalg och ibland runt munnen. Blåsorna kan också finnas på händer, fötter och på skinkorna. Sjukdomen kan ge lite feber.

Anledningen till att vi misstänkte att det inte var vattkoppor var för att det inte blev några sårskorpor. Och när man läste beskrivningen på höstblåsor så var det "spot on".

Så man ska inte lita på vad dagis säger. =)

Verkstan

När Pontus åker på cykelkarusellen på lekplatsen så säger han alltid att han åker till verkstan. Idag så åkte vi till den riktiga verkstan. Detta på grund av att bilen gick sönder igår.

När jag och barnen var på väg hem och skulle precis köra av motorvägen mot jordbro så small det till. Först trodde jag att vi körde på den där vita sidlinjen som gör så att däcken låter så att man vaknar om man somnat vid ratten för det lät ungefär som det. Men det fanns inte någon sån linje så det kunde inte vara det.

Min andra tanke var att vi fått punktering. Det var det inte heller.

Sen förstod jag att avgasröret måste ha gått sönder. Pontus tyckte bilen lät som en motorcykel. "Jag tycker om det ljudet", sa han.

Så imorse åkte vi som sagt till verkstan och jag var beredd att det skulle kosta åtskilliga tusen för att reparera bilen.

Det visade sig att det var kopplingen som håller ihop de två delarna av avgasröret som rostat sönder. Alltså litet snabbt åtgärdat fel som bara gick på 500 kr. Tack och lov.


Här är den nya delen på plats.

Vattkoppor

Pontus har vattkoppor så han är hemma från dagis.


Men han verkar ha klarat sig ganska bra. Han fick bara vattkoppor på händerna, fötterna och rumpan. Och möjligen några i munnen för han klagade på att det gjorde ont där. Antigen så kliade de inte alls eller så är han bara väldigt tuff för han har inte klagat något alls.

Sista vägningen

Igår var det dags för den sista vägningen i tävligen.

Förra veckan så gick jag upp 300g och min främsta motståndare vägdes inte så det var verkligen spännande att se hur det skulle sluta.

Jag gick ner 1,3 kg från förra veckan och slutade på 70,9 kg. Vilket betydde att jag gått ner 11 kg på 13 veckor och fick en procentuell viktnedgång på 13,43%

Magnus, min främsta rival gick ner 2,8 kg vilket innebar att han har gått ner 11,9 kg på 13 veckor och fick en procentuell viktnedgång på 13,52%.

Alltså förlorade jag med 0,09%. Lite surt var det. =)


Här är en bild som visar hur det har gått.

Vägning 31/8

Förra veckan var jag hemma med Pontus så det blev ingen vägning då (vilket var ganska bra för jag vet att det inte hade blivit någon bra siffra).

Men idag var det dags igen.

Nuvarande vikt: 71,9 kg
Viktnedgång sedan senast: -1,8 kg
Total viktnedgång: 10 kg
Viktnedgång i procent: -12,21%

Japp, 10 kg har jag gått ner sen vi började denna tävling. Så här lite har jag inte vägt sedan innan Pontus föddes.

2 veckor kvar av tävlingen och jag leder fortfarande.

Utan stöd

Jag tog bort stödhjulen på Pontus cykel idag. Så här gick det.



Jag slutar aldrig att förvånas över hur mycket han klarar av fast han är så liten.